Första dagen!

Man kan samanfatta vår första dag av resan med ett ord, flygplats. Vi flög i stort sätt hela dagen och det var inget fel med det, det var ett trevligt flygbolag (mest för att man fick en bit choklad när vi flög) :) Men det var lungt på både Kastrup och flygplatsen i Zürich där vi bytade plan för att komma till Istanbull.      

Mina första intryck jag fick av Istanbull var att det var mycket folk, varmt och väldigt trångt. I alla fall på flygplatsen, minibusar, taxibilar, vanliga bilar och bussar köade och trängde sig runt ut- och ingångarna vilket gjorde att jag kände mig lite instängd. Men lärarna på skolan som vi hade utbyte med mötte oss tillsammans med några av eleverna som vi skulle bo hos på flygplatsen. Vi övriga som inte mötte våra värdar fick åka minibuss till skolan och uppleva turkisk trafik på kanske lite för nära håll.   

Trafiken och hur förare hörhåller sig till varandra är ganska olikt från den svenska trafiken. Detta var något vi märkte så fort vi kom ut på vägen. bilarnas bakspeglar verkade bara användas för att se om man har mat mellan tänderna (lite överdrivet kanske men det kändes så) de bytade filer till höger och vänster utan att vidare komma någon vart. De tutade mycket och ofta, under tiden som vi körde längs med motorvägen på väg in till staden såg vi bilsr som var på väg att köra på vägen men när de såg vilken kö det var lade de backen i och körde baklängs ner från påfarten även om det kom bilar bakom dem.

Skolan i sig (när vi äntligen kom fram till den) såg väldigt prydlig och fin ut. Eleverna som jag och mina klasskompisar skulle bo med stod och väntade på oss. Sibel som jag skulle bo med stod och väntade med sin pappa, de var väldigt vänliga och log och såg glada ut över att se mig.

Sibel och jag möttes tidigare när de var och bodde hos oss när de var i Sverige.  Vi tog oss med buss och båt över till den asistiska sidan av staden och kom in till Sibels hem och fick en god middag. Sibles familj äger ingen bil, men med alla bussar taxibilar och minibussar går det enkelt att ta sig rundor så egentligen behöver man ingen bil. Efter middagen gick jag med Sibel och mötte några av hennes vänner och tittade på havsutsikten. Istanbull är en väldigt vacker stad både på dagen men också på natten.  Efter en stund gick vi hem för att lägga oss, men då  kom Sibels mamma med efterrätter som man fick äta inan man gick och lade sig. Vilket också är ganska olikt den svenska kulteuren, vi brukar inte äta en massa sött strax innan vi går och lägger oss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På morgonen sade vi hej då till våra värdfamiljer och samlades till skolan för att åka hem till Sverige. Sedan bar det av mot flygplatsen och vidare.   Det som jag har lärt mig under den här resan är att turkar är väldigt trevliga, omtänksam...

  Nästa dag i Istanbul besökte vi den svenska ambassaden som också var det svenska konsulatet som var dem som hade gett oss vårt stipendium för att göra den här resan. De bjöd oss på en gammal hederlig svensk fika. De berättade vad de gjorde i Ista...

  Under dag fyra så fick vi möta han som bestämmer över utbildningen, man kunde känna när vi gick in i konferensrummet att det var en man som hade en viss legitim makt. Men han verkade också som en trevlig person som de flesta turkar har varit unde...

  På den tredje dagen åkte vi till de platser som de flesta av oss svenskar hade sett fram emot. Hagia Sofia och den blå moskén! Jag hade inte tänkt att skriva så mycket om den här dagen utan det får bli mest bilder, men vilka fantastiska byggnad...

  Vandringen började vid Taksim torget som är känt för sina många protester mot regimen. Men det är också väldigt stort och det har en enorm Turkisk flagga samt ett av många monument för Atatürk. Det var många både porträtt och monument av honom ru...